Enskilda livsmedel kan egentligen inte svartvitt klassificeras som antingen hälsosamma eller ohälsosamma. Det är kosthelheten som avgör om kosten befrämjar eller försämrar hälsan, orken och motionerandet. Då de flesta matvalen är vettiga, kan man också göra sämre val utan att effekten blir negativ. Då koststommen är bra, kan man alltså emellanåt äta sämre, utan att behöva ha dåligt samvete. Äter man tex. oftast mörkt bröd, kan man mycket väl äta ljusare bröd emellanåt för omväxlingens och smakens skull. Väljer man i huvudsak helkött med låg fetthalt till vardags, kan man gärna grilla korv på veckoslutet om man vill.
Livsmedel som äts varje dag eller tom. flera gånger per dag skall väljas med omtanke, för de påverkar helheten mest. Mat som äts mer sporadiskt har bara liten effekt. Om man tex. äter pizza bara sällan, finns det inget behov av att undvika salami som fyllning, att välja fullkornsbotten och att be att få bara halva mängden ost. Om man däremot äter pizza ofta, är det smart att välja både hälsosam botten och en lättare fyllning.
Det är viktigt att förstå, att om koststommen är dålig, blir kosten inte hälsosammare av att man tillsätter något enstaka hälsosamt livsmedel. En dålig kost blir tex. inte bra genom att man äter en näve nötter per dag. En dålig kosthelhet kan inte heller räddas med hjälp av multivitamin eller fiskoljetillskott.